Min plutt

Ja, då har vi varit hemma från våran tripp till Kärra och kräftskivan. Liam var gnällig som vanligt, börjar bli smått trött på det nu. Men men, det är väl en period han måste ta sig igenom, precis som allt annat.

Vi satt ute på kräftskivan.. Hua vad kallt det var. Satt påpälsad med 2 tröjor och min tunna vinterjacka, men ändå kändes det inte riktigt så varmt som jag ville att det skulle kännas. Det regnade och blåste, burr.

Men det var en ljuspunkt under kvällen som jag nog kan leva på ett tag. Liam blev trött och ville sitta hos mig!!! Även mormor, morfar och moster var med! Jag hade varit förutseende om att han skulle bli trött så jag tog med en av hans filtar som jag och Liam gosade ihop oss under, ett litet skydd mot kylan. Vi satt och mös och sjung en stund, sedan gosade han in sig under min jacka och filt och somnade i min famn. Något sådant har han inte gjort på jättelänge och det kändes helt totalt underbart. Jag hade kunnat sitta så med honom i flera timmar om jag inte hade känt att jag saknade mitt hem och ville ha hela min familj runt mig. Nu är jag hemma och stortrivs. Visst är det roligt att åka väg på egen hand (även om Liam är med) men att sedan få komma hem till mitt hem och min familj slår allt.

Nu ska jag nog krypa ner i sängen och läsa en stund innan jag slocknar för natten. Joacim är fortfarande inte bra och har svårt för att sova på grund av hans hosta så han kommer troligtvis sova imorgon bitti då Liam vaknar. Så jag måste få mig lite sömn innan jag ska gå upp och vara en glad och tålmodig mamma igen.