Familjehelg!

Just nu har vi knappt ett öre över. Och det lilla öret vi har måste gå till träningsskor till maken som ska börja spela fotboll igen. Så för oss gör vi familjesaker som inte behöver kosta något.

Idag har vi hittills varit ute och lekt i snön. Pojkarna var jättetrötta när vi kom in. James somnade bredvid Liam i soffan under en mysig filt. Och jag sitter här bredvid och känner en enorm kärlek till mina pojkar. Sedan känner jag enorm kärlek till maken som står och steker amerikanska pannkakor i köket. Det luktar ljuvligt men tyvärr kan jag inte äta några. De kostar för många points! Det får bli riskaka, keso och frukt för mig!

Lite senare ska vi åka till XXL och handla skorna till maken. Sedan blir det nog en hel del spel, lekobyggande, mys och bus!

Bomullsbröllop eller pappersbröllop?

Idag firar vi bomullsbröllop (eller är det pappersbröllop? står olika var man än kikar), vi har med andra ord varit gifta i två hela år. Sedan att vi till vintern har hängt ihop i 12 år hör inte hit. Bröllopsdagar is da shit. Vi firade den i morse med att sova till tjugo i elva, även Liam. Och nu idag på dagen bakar vi bröd. Jag får väl se till att plocka fram bomull och aceton och fixa mina naglar sedan... höhöhö...

DAG 16 - min första kyss

Herregud, jag tror inte jag kommer ihåg min första kyss. Haha. Troligtvis var den katastrofal.

Men jag kommer ihåg min och Joacims första kyss. Låt mig berätta historien:

I december året 1999 var hela vår gymnasieklass på studiebesök på Ge-Kås. Jag och Joacim satt bredvid varandra på bussen ner, och på bussen hem smyghöll vi varandras händer under våra jackor, och jag "somnade" mot hans axel. Vi hade alla fått några uppgifter av våran lärare, vi skulle jämföra priser på vissa varor nere i Ge-Kås med varor här i Göteborg. 

Några dagar senare (i sista sekund som alltid när det gäller oss) så var vi tvungna att leta upp prylarna i en butik i Göteborg för att kunna lämna in vårat arbete. Vi valde Coop Forum. Först hamnade vi på en bänk utanför coop och pratade säkert i en timma, sedan hamnade vi på en bänk inne på coop och pratade säkert i en timma till. Till slut hittade vi på egna priser på varorna så vi slapp leta upp dem så vi kunde prata lite till.

Joacim kom på att han skulle köpa en julklapp till sin lillasyster, tror jag det var, så vi begav oss till leksaksavdelningen. Och helt plötsligt stod vi och kramades. Vi stod som fastklistrade i ett hörn på leksaksavdelningen, helt i våran egna värld. Sedan lyfte Joacim upp min haka (precis sådär romantiskt som man alltid ser dem göra på film) och gav mig försiktigt en puss på munnen. Mina ben kändes som om de var gjorda av spagetti och magen pirrade och jag trodde att jag skulle smälta helt. En puss ledde till en kyss, en kyss ledde till hångel. Där stod vi, fastklistrade i golvet på leksaksavdelningen och hånglade, 17 år gamla. Detta var 15 december 1999.

Imorgon firar vi 11 år tillsammans som ett par. 11 år som flugit förbi. Här står vi nu, förlovade, fått barn och gift oss. Villa, barn och Opel. 11 år och jag kommer fortfarande ihåg den där känslan som jag hade vid den där första kyssen på Coop forums leksaksavdelning för 11 år sedan.

.

DAG 05 - vad är kärlek?

Vad är kärlek? Jag tror att det finns många former av kärlek. Jag känner kärlek till min man. En kärlek som är blind. Inte blind i som att jag inte tycker om att se på honom, för det gör jag, han är bäst, och det bästa är att han bara är min! Jag menar mer som att man ser förbi alla brister och fel en människa kan ha och älskar personen ovillkorligt. Visst vet jag precis vad för brister min man har (efter 11 år tillsammans har man inte kunnat missa dem), men jag älskar honom ändå. Hans fel och brister är ju en del av vem han är. Precis som jag, och precis som alla andra. Denna kärleken är viktig i ett förhållande, för hur ska man annars stå ut? I den kärleken ingår även detta att lita på varandra, att kunna blotta sig helt och känna sig trygg.

En annan kärlek är den man känner för sitt barn. Som man älskar (oftast) villkorslöst från den dag man upptäcker att man är gravid.  Den kärleken som nästintill svämmar över den dagen då barnet föds. Den kärleken som gör att man släpper allt för att ens lilla barn ska må bra. Det skulle inte spela någon roll vilken väg i livet Liam än väljer, jag kommer älska honom oavsett. Sedan ser man väl helst inte att han går och blir kriminell...

Jag tror inte att man mår bra av att inte känna av någon kärlek. Man behöver kärlek, det är ett behov som behöver fyllas på. Mata dina nära och kära med kärlek, säg ofta att du älskar dem, överös dina barn med pussar och kramar. Ljug inte, då blir kärleken nedsmutsad.  Kärleken är ren, underbar och nödvändig!

 

 .

RECEPT PÅ ÄKTA KÄRLEKSMUMS!

2 kg kärlek

1½ kg glädje

2½ kg skratt

500 g mildhet

500 g överseende

550 g självuppoffring

500 g finhackat förstånd

500 g gott humör

2 msk uppfriskande gräl

1 kkp sunt förnuft

25 g blygsamhet

Placera kärlek, glädje och mildhet i ett kärl. Vispa upp överseende, blygsamhet och självuppoffring. Rör ner det finhackade förståndet och goda humöret i de uppfriskande grälen. Tillsätt bubblande skratt och sunt förnuft. Knåda ihop tills allt är blandat.
Värm försiktigt i evighet!

FANTASY IS DA SHIT

.

För er som inte redan visste om det så är jag en boknörd. Jag älskar böcker och läsa har varit min stora passion sedan jag började läsa i femårsåldern. Bokens värld är min egna värld. En värld som kan få se ut precis som jag vill, där jag bestämmer hur personerna i boken ser ut, kort sagt så är det jag som har makten. Jag hoppas innerligt att Liam kommer finna samma kärlek till böcker och det skrivna ordet som jag har. Kanske så kommer han tycka om samma böcker som mig.

Just nu är jag fortfarande inne i min fantasy-period. Hittar författare efter författare som jag fastnar för. Och den senaste grejen för mig är engelska böcker. Första boken jag läste på engelska var i somras, den var på 1100 sidor. Tog något längre för mig att läsa ut den än vad en bok med svensk text skulle ta, jag tror det tog ungefär 1,5 vecka.

Favoritförfattaren i läsande stund är Trudi Canavan.

Och gillar ni fantasygenren så tycker jag att ni ska ge hennes böcker en chans,

de är riktigt bra!

A TRIBUTE

Jag älskar det här fotot på min mormor och morfar. Antagligen det sista som är taget på dem innan mormor dog. Det är på min bröllopsdag. Mormor som kämpade och slet för att orka hålla taget om livet så hon fick uppleva denna stunden. Något som man inte ser är att hon är full av morfin för att klara av smärtan. Jag tror att hon skulle bli glad över att höra att många som var på bröllopet tyckte att hon såg fräsch och pigg ut. Detta kortet är underbart, och jag vill tacka Jonas S som tog det, du vet inte hur mycket det betyder för mig!

JAG ÄR MAMMA

Ibland kan jag bli överväldigad med känslor. Vissa dagar mer än andra, och idag har det varit en sådan dag. Idag satt jag och funderade lite över allt och inget, och kom fram till "att jag är en mamma" "jag är faktiskt en mamma". Och den känslan gjorde mig så stolt, jag är mamma till den finaste lilla människan på jorden, min son. Det känns som om jag har gått bredvid allt som hänt sedan Liam fötts, att jag liksom har sett på allt utifrån. Men nu är jag mitt uppe i det, och jag älskar det, jag verkligen älskar det. Livet är underbart, trots krångel med pengar, jobb och att få tiden att räcka till. Men jag är här just nu och här och jag njuter som aldrig förr. Skulle aldrig vilja önska mig något mer än de två killarna i mitt liv, min älskade make och min underbara son. Jag tror att jag just nu kan leva på enbart kärlek. Jag är lycklig, livet är underbart!

EN HELT NY VÄRLD

Min värld är annorlunda. Min värld är ny. Jag har lärt mig att se på livet med nya ögon och med ett öppet sinne. Att följa mitt barn i utvecklingen och upptäcka allt han upptäcker är underbart. Jag blir barn på nytt. Jag sitter på golvet omgiven av berg av leksaker, och är lyckligare än någonsin när jag och Liam bygger tågbana och kör på den med alla hans "hot wheels" bilar, jag får självklart inte välja bilar själv, utan det gör Liam. Han babblar på, så fort att ingen kan förstå vad han försöker säga. Och jag ser på honom och känner rena känslor, rena mammakänslor fyllda av kärlek. Och jag smälter helt när min lille älskling plötsligt kryper upp i mitt knä och säger "ja ässkaj dejj mamma".

Om jag kunde skulle jag ta ner månen för dig min älskade lille pojk.
Mammas buspojk och livs kärlek.

DAGISKILLEN!

Igår fick vi äntligen bilderna från fotograferingen på dagis. Liam blev så fin och jag känner mig verkligen som en riktigt stolt mamma. Min son är tveklöst den finaste i världen.
Mitt allt!

Tokiga päron?

Lilleman

grattis till mig...

... som imorgon varit mamma i 2 år!! Fasicken vad tiden går fort. Var det verkligen två år sedan jag fick min lilla guldklimp på magen? Min lille gosse, 51 lång och 3460 gram tung. Vilken skillnad på då och nu, nu är han säkert uppemot 90 cm lång och väger nog runt 12 kg strecket.

Men samtidigt jag har en massa lycka inom mig att min älskade lilla pojk har vuxit och blivit en sådan stor och fin kille känner jag lite sorg, att inte hela tiden varit med känslomässigt, att ha haft en tyst önskan om att få slippa honom. Gud vilka skuldkänslor jag har, och gud vad jag hade önskat att jag varit med känslomässigt hela tiden. Att jag skulle ha sett på honom i varje stund med beundran i mina ögon och känslan i hjärtat att vara en stolt mor, istället för att se på min son och känt hopplöshet. Tur är det att han varit så liten då, att det inte kommer finnas någon chans alls att han kommer ihåg det, och allt det jag har missat har jag tagit igen med råge nu :-) Jag tror tom att han vet om att jag älskar honom högt över allt annat i hela världen. Överöser honom med miljontals med pussar varje dag, inte alltid till hans lycka, han har börjat protestera lite nu ;-) Men ofta är det han som klättrar upp i mitt knä och vill kramas och pussas lite. Då brukar han krypa ihop i min famn, tittar mig i ögonen och säger "bebis" och ler. Med bebis menar han att han är liten, och med det menar han att är liten och mysig, min lille tok :-)

Joacim och jag var ute och inhandlade en massa presenter till honom idag, ska bli så roligt att se honom öppna alla paketen imorgon. Vi kommer ha ett litet kalas imorgon också. Blir bara min familj plus Liams kompis Jack, och hans mamma och lillasyster. Jag har laddat med en massa ikea-batterier så jag kan ta så mycket kort jag vill.

Det är en stor dag imorgon, min älskling blir 2 år!!

Uppdatering: midsommar

Midsommarafton utspelades i gammal sedvanlig tradition på landet, våran familj och Erikssons.
Har gjort det så långt jag kan minnas. Vi börjar bli rätt så många nu eftersom våra två familjer utökas hela tiden, med pojkvänner och barn. Snart får vi inhandla ett jättestort partytält om alla ska få plats. Naturligtvis sitter vi alltid ute på midsommar, oavsett väder, ofta helt påpälsade med flera lager jackor och filtar ;-)

Här är lite vimmelbilder från midsommarafton:

Någon mer tillökning av familjerna tror jag inte det blir till nästa år, det skulle i så fall vara om syrran skaffar sig en karl.

Rogivande lugn

Liam och jag tog en dag en morgonpromenad. Sjön låg spegelblank och allt runt om oss var stilla och det enda som hördes var fåglarnas stilla morgonkvitter. Lugnet runt om oss tog oss nästan med storm, både jag och Liam var helt tagna av morgonens lugn. Vi gick ner till klipporna och kastade lite "pupp" som Liam säger. Sedan begav vi oss in i skogen och lät oss omslutas av morgonens charm. På vägen tillbaka till stugan plockade vi lite blommor om vi satte i en vas och ställde på bordet. En helt perfekt morgon på en perfekt dag.

Längtar redan tillbaka

Igår åkte vi ut till landet, bara att veta att vi skulle dit gjorde så mitt sinne blev mycket lättare att bära med sig. Helt underbart var det!
Joacim och min pappa rev en av väggarna i huset och satte upp en ny. Och under den tiden tog jag och mamma Liam i en skrinda och gick på en promenad i skogen. Liam låg halvt tillbakalutad och njöt av åkturen. För varje steg på promenaden minskade min huvudvärk, den försvann inte helt men blev betydligt lättare.

Idag åkte vi från landet och hem till svärmor, där det var kalas. Alla Joacims närmsta släkt var där och det var fullt ståhej. Jag kände mig däremot lite off, men det berodde på att jag är hur nervös som helst över att arbeta imorgon. Men det var mycket trevligt i alla fall.

Det är mer eller mindre ett år sedan jag jobbade senast. Ska jobba 10-12 och det är inte så farligt, men jag är sjukt nervös ändå. Ska ta med mig lite lugnande att ta i fall att.. som en livlina ungefär.

Vill ni se bilder från helgen så får ni kolla in i min mammablogg!

Härliga underbara lilla bustroll

.

Idag har det varit en underbar dag! Och Liam har verkligen förgyllt den (förutom att han vaknade 6:15 samt bet mig i armen för jag vägrade gå upp).

Han var på underbart snällt humör på öppna förskolan. Förutom när vi skulle hem, då var han så trött och hungrig så inget var bra. Men i bilen på vägen hem fick han en banan, och då blev livet direkt lite ljusare.

Väl hemma bestämde jag och Joacim att vi skulle ta en tripp till Ikea och köpa väggskåp för att sätta upp i datarummet, där det just nu ständigt ser ut som ett bombnedslag. Liam somnade naturligtvis i bilen på väg dit, vilket verkligen behövdes. Han vaknade sedan upp på Ikea, som ett solsken. Han fick gå (läs springa) lite själv, och det var otroligt kul. Fast det resulterade i att jag fick köra både sulky och ikea-vagnen (vilket inte var det lättaste) medans Joacim sprang efter Liam. Men efter lite mutning med kanelbulle så satt han som ett ljus i vagnen.

Mys med pappa i soffa på Ikea

När vi kommit hem från Ikea sprang han omkring och lekte och var fortsatt snäll, inget gnäll alls. Joacims lillasyster Josefine (Jossan) kom förbi en sväng, och Liam och hon lekte en stund. Och Liam lärde sig att säga Jossan!!! Fast det låter lite mer som "aijssan" :-) Hon blev naturligtvis väldigt glad över det, och vi med, han lärde ju sig ett ord idag!!

Nu ikväll, innan kvällsgröten gick jag och Liam ut i trädgården och busade lite. Hade en jättehärlig stund tillsammans!! Vi busade för fullt, sparkade boll, lekte jage, brottades, gungade och sedan låg vi på gräsmattan och tittade upp i himlen på molnen som svävade förbi!

Idag är jag lycklig!!!

Älskar dig så!

Älskar dig så min kära lilla gosse!

Skulle kunna sitta i timmar och kolla på dig när du sover.
Lyssna på dina lugna och rogivande andetag.
Du ger mening med livet, du är mitt allt!
(du och pappa)
Älskar allt med dig,
även ditt trots och dina vredesutbrott.
Ett leende och skratt från dig gör hela min värld.
Älskar dig så!

//Mamma

Bästa vänner

.

Vi har ju blivit adoptivfamilj till min lillasysters marsvin Brumma.
Liam och Brumma är helt galna i varandra.
Liam ger godsaker till Brumma dagligen och han får utan några som helst problem klappa henne när han vill, utan att hon protesterar det minsta.
Brumma ställer sig nästan alltid intill gallret när Liam kommer, så hon kan få lite uppmärksamhet och förhoppningsvis något gott att knapra på.

Puss på dig brumma!

Naturligtvis får han inte ha henne i knät helt själv, vi sitter alltid med.