Ultraljudet som gick åt helvete...

Allt var perfekt på ultraljudet. Moderkakan låg i bakkant och låg inte för livmodersetappen det minsta. Helvete!! Kunde inte den där jävla moderkakan som bara tycks bråka med mig ligga kvar så jag hade fått mitt snitt??? Jag menar, denna gången blöder den så in i bänken ett tag och med Liam släppte den inte vid förlossningen. Kort sagt, JAG HATAR MODERKAKOR. Jojo, den är livsnödvändig för Herr Bebis, det är jag medveten om. Men satan vad besviken jag blev. 

Liam var glad, han var eld och lågor över att få se lillebror på det vanliga ultraljudet. Sedan var han även eld och lågor när han fick en påse Ahlgrens bilar och lov att leka med min mobil hur mycket han ville under det vaginala ultraljudet.

Herr Bebis mådde bra. Läkaren bekräftade det jag och barnmorskan redan var varse om, att det var en riktigt livlig krabat där inne (han protesterade vilt när hon drog "ultraljudsmusen" över magen). Hon mätte och kollade så att allt såg bra ut med honom och det gjorde det. Hon sa att han var en normalstor bebis på cirka 1600 gram samt att han lagt sig med huvudet nedåt. Så allt var som det skulle.

Så nu inväntar jag kallelse från Aurora-mottagningen...

Julen varar hela året!

Visst är Liams nattlampor fina!? Jag har helt glömt av att ta ner vinter/julbelysningen i Liams rum. En liten slinga med 8 stycken tiocentimeters snögubbar. Men de fungerar bra som nattlampa för tillfället, speciellt eftersom Liam helt plötsligt blivit skiträdd för mörkret. Frågan är om jag behöver lägga tid och pengar på en nattlampa, jag menar, vintern och julen är ju snart här ändå!

Men sluta mobba mig!

I sommar har jag knappt tänkt på mitt yttre, jag har ju inte behövt göra det. Vi har befunnit oss på landet och min hud har verkligen älskat sjövattnet. Jag har inte behövt göra något med den alls (naturligtvis har jag tvättat mig). Jag har inte behövt några krämer för varken ansikte eller kropp. Och detta har gjort att jag inte sett mig noga i spegeln själv (sedan hade jag nog inte kommit så nära spegeln heller för magen tar i byrån som står framför spegeln så jag hade inte kommit tillräckligt nära). Så det var min kära syster som upplyste mig om mitt problem "Men Helena, har du inga ögonbryn????". Efter hon inspekterat min panna länge så hittade hon dem "hihi, de har blivit så solblekta så man ser dem inte!!!"

Så nu så fort jag ser mig i spegeln ser jag INTE mina ögonbryn och naturligtvis tycker jag det ser dumt ut. Måste nog skaffa mig en ny ögonbrynspenna.... Eller vad tycker ni?

Snart ultraljud igen!

Imorgon ska jag på ultraljudsåterbesök på östra sjukhuset för att se om moderkakan fortfarande ligger för insidan av livmodersetappen. Jag hoppas så att den gör det så jag kan få ett kejsarsnitt. Jag vill verkligen inte gå igenom en vanlig förlossning igen, jag är livrädd och kan inte tänka förbi förlossningen. Så som det känns just nu så kan jag vara gravid för alltid, bara jag slipper genomgå en förlossning... Kommer återgå till detta ämne i ett senare inlägg! Ska höra med läkaren om blodsamlingarna som jag hade i livmodern och mellan hinnorna har försvunnit, för jag har ju inte blött något alls på länge nu. Sedan har jag ju ofrivilligt fått ta det väldigt lugnt också eftersom jag har foglossning from hell.

Men vilket som så kommer jag att få se lille Herr Bebis igen! Bebben som Liam säger. Liam ska förresten med på undersökningen. Jag ska till barnakuten med honom först och se vad de har att säga om hans fot. Han skadade sig för ungefär en vecka sedan och han haltar väldigt fortfarande.

Bomullsbröllop eller pappersbröllop?

Idag firar vi bomullsbröllop (eller är det pappersbröllop? står olika var man än kikar), vi har med andra ord varit gifta i två hela år. Sedan att vi till vintern har hängt ihop i 12 år hör inte hit. Bröllopsdagar is da shit. Vi firade den i morse med att sova till tjugo i elva, även Liam. Och nu idag på dagen bakar vi bröd. Jag får väl se till att plocka fram bomull och aceton och fixa mina naglar sedan... höhöhö...

Prinsar och prinsessor

Sitter och funderar på föräldrars smeknamn på sina barn. Och jag har märkt att majoriteten av de som är separerade föräldrar oftare använder sig av pluttisnuttiga smeknamn som min lille prins eller prinsessa, eller rent av min lilla/lille ängel. ("undersökning" gjord av mig baserad på facebookkontakter, haha)

Är det så att det är dåligt samvete jämt emot barnet som man använder sig av dessa fraserna. Att man kanske måste bevisa för alla andra hur mycket man verkligen älskar sitt barn eftersom man kanske har barnet veckovis?

"nu ska jag hämta min snutta på dagis"

"idag har jag varit på Liseberg med prinsessan"

När jag ser folk skriva min lilla ängel blir jag splittrad. För mig använder man sig av ordet ängel när ett barn har gått bort. Ett änglabarn. Kanske reagerar jag för att mitt barn är varken en ängel eller en prins. Liam är Liam, en helt vanlig unge. Definitivt inte en söt liten prins eller rar liten ängel. Han är ett barn med lite djävulskap i blicken, en helt vanlig fyraåring!

För säkerhets skull

Imorgon flyr vi ut till landet. Blev sjukskriven idag för foglossningen. Han ville sjukskriva mig ett längre tag direkt men jag protesterade lite. Ska ju bara jobba denna veckan sedan blir det semester i fyra veckor. Sedan hoppas jag (hoppet är ju som man ju säger, det sista som överger en) på att kunna jobba en vecka i augusti innan graviditetspenningen träder in. Doktorn skrattade lite åt mig och tyckte "ja, man kan ju alltid hoppas", samtidigt som en barnmorska nästan beordrade mig att skaffa ett par kryckor.

Vilket som, med kryckor eller utan, så blir det skönt att komma ut till landet. Här hemma i stan är det på tok för varmt för mig. Jag som inte kan sova riktigt på grund av foglossning, halsbränna och vadkramper i vanliga fall, sover ännu sämre i värmen.

Nu blir det till att baka muffins till Liams förskola. Imorgon ska de ha ett litet kalas för honom, trots att det är tre veckor kvar tills han fyller år. Liam skiter i vilket, kalas är kul.

Jo, men jag är lite av en husmor, och stolt över det!

.

Jag gjorde ju ett inlägg om hur man gjorde fläderblomssaft, och visst blev det resultat av det. Och det blev inte bara en flaska saft, det blev även två burkar som jag slängde in i frysen som kan drickas i höst och vinter när man längtar efter sommaren igen. Och förutom det så blev det två olika marmelader. En med citron och lite flädersaft, och en med mer flädersaft och mindre citron. Stor succé hos maken!

Jävla skitdag!

.

Ont som fan i fogarna

Hosta

Snuva

Ont i halsen

Ögon som rinner

Bebis i magen som sparkar boll med min blåsa

Fyraåring som är just en fyraåring

(behöver jag gå in på detaljer ens?)

Make som jobbar över

Tvätthög som växer

Dammråttor som springer över golvet i tvärdraget...

Jag vill inte vara med mer just nu

:(

Sommarsmaker

.

Veckans favoritbild

.

Liam fick ett gäng med racerbilar i lördags, snacka om att vara överlycklig!

.

När vi för en gång skull har pengar...

.
... så rinner de ur händerna på oss som ett öppet såll...

Kylskåpet på landet dog i helgen. Vi har visserligen väntat på att det ska hända i flera år men man blir ju alltid lika lack när det väl händer. Så igår blev det till att surfa efter ett nytt kylskåp på nätet. Och vet ni hur lätt det är att få tag i ett kylskåp som går på gasol till ett rimligt pris? Det kan jag svara på: INTE ALLS! Allt är svindyrt. Men efter mycket letande hittade vi ett som ändå var okej. Men billigt kan jag inte påstå att det var...

Men av alla ställen vi kunde hitta så var detta det bästa, och riktigt bra kundservice hade de med!

Avskyr att göra reklam, men med tanke på ockerpriserna det är just inom detta område vill jag tipsa så många jag kan om dessa!

.

Gissa vad detta ska bli!

.

.

Förlåt!

.

Jag vet inte vad som hänt med mig. Har inte bloggat på tok för länge. Känns som om jag skulle behöva utöka dygnet med sisådär 24h till... Sedan blir det ju inte bättre av att jag behöver sova minst 10h per natt för att fungera...

Igår var det midsommarfirande på dagis. Tog med mig syster yster dit så hon kunde springa efter Liam eftersom jag misstänker att mina höfter trillar av om jag försöker röra mig i hans takt (maken var och tittade på flogging molly på Liseberg samt att han helst håller sig undan sånt här).

Idag styr vi våran röda bil till Råda. Vårat landställe. Traditionsenligt firar vi med familjen Eriksson. Hoppas på lite uppehåll imorgon en stund i alla fall!

.

Sötaste killen på planeten

.

.

Blåbär

.
"Mamma, har du blåbär på dina räkor?"

Snarktrött

.

Klockan halv fem i morse vaknade jag av makens snarkningar. Morrande gick jag upp på toaletten, naturligtvis blev det en sväng ut till köket med. Väl tillbaka i sängen hade snarkningarna tilltagit. Yes! Jag skakade hela honom som om jag hade varit världens jordbävning, men vaknade han? Nej... Till slut fick jag min medvetslöse klump till make att ligga på sidan, då blev snarkningarna något mindre. Detta tog sammanlagt 45 minuter och då var jag lite lätt irriterad och kunde inte somna om riktigt. Sedan halv sex, ungefär när jag kunnat slappna av och sluta ögonen började hans förbannade väckarklocka ringa. Tror ni han vaknade av den? Nej. Jag fick putta, sparka och slå kudden i huvudet på honom för han skulle stänga av den. För inte fan tänkte jag klättra över honom för att stänga av klockan. Så höll vi på i en halvtimma innan jag hotade med skilsmässa om han inte gick upp NU. Han gick upp då som tur var.

Men nu är jag jättetrött, och jag ska jobba kväll. Wiii vad jag ser fram emot det...

.

Sommar i vas

.

.

Kalasdags

.

Kalasfin kille med tuppkam

Idag var det dags för kalas igen, hos Tilda, en av bästisarna från dagis. Det var väldigt viktigt att ha en cool frisyr. Tuppkam är det nya för Liam. Tuppkammen är däremot väldigt hög, han skulle nog slå vilken punkare som helst tror jag. Men han vill verkligen inte klippa håret, han vill ha det långt, för då är det coolt.

Liam med bästisarna Tilda & Linn

.

Såpbubblor roar många

.

I lördags var maken min på svensexa så jag och Liam begav oss till landet. Vi började dagen (efter kört maken till svensexan) med att vänta på att Coop skulle öppna. Vi var ute rätt så tidigt kan jag säga. Vi handlade, åkte hem och packade och styrde kosan mot landstället.

Syrrans kille fyller år på måndag så han passade på att ha ett litet kalas i lördags. Elvis the dog var naturligtvis med. Liam är vanligtvis (liv)rädd för honom. Men i lördags gick det bra. De sprang som tokar och jagade såpbubblor. Så jag hoppas hans rädsla för hundar har minskat lite i alla fall!

Efter vi hade ätit i lördags (vi snyltade middag hos mamma och pappa) så somnade jag i solen på en sådan där strandstol. Jag sov i en och en halv timma. Det är inte ofta jag gör så och jag var verkligen förvånad över att jag somnade. Visserligen har jag varit väldigt trött de senaste dagarna, men jag brukar inte somna för det.

..