En dag i snorets tecken

Jag mår som tur är mycket bättre idag. Liam däremot är hur snuvig som helst. Så idag har jag fått VAB:a för första gången i mitt liv, ni får hålla med om att det är en liten milstolpe, hihi.

Efter en morgon med tv och datortittande åkte vi hem till mina föräldrar, mamma är också hemma sjuk. På vägen dit i bilen höll jag på att köra av vägen av skratt. Helt plötsligt skrek Liam "MAMMA", det högsta han kunde åstadkomma, följt av "MIMAM TOCKA", och när jag väl förstod vad han sa så skrattade jag så i framsätet att Liam blev arg på mig. Han menade såklart att snoret rann från näsan och att han ville torka näsan. Översättning: "Mamma mimam tocka" = "Mamma Liam torka". Så jag vred min arm ur led (eller ja, nästan iaf) och gav min snoriga lilla gullunge i baksätet en näsduk, och han torkade snabbt sin näsa och var nöjd igen.

Väl hos mamma blev det lite lek med hans leksaker som vanligt, och vi gick även en sväng i skogen och plockade ekollon och andra saker som fallit av olika träd. Jag sparade de sakerna för jag tänkte att han kanske ville pyssla lite med dem en dag.

Vi ska vara hemma imorgon med, Liams feber springer för tillfället upp och ner och hans humör likaså. Så på schemat imorgon står det, tvätta, städa, baka och göra play-doh lera.