Anonymitet??

Jag anser mig inte vara anonym alls. Delar ut min bloggadress till höger och vänster känns det som.

Började ju min blogg i samband med att jag till slut fick riktig hjälp mot min depression och ångest. Och i och med att tiden gick och jag gjorde framsteg ville jag på ngt sätt hjälpa andra med samma diagnoser, att de ska få läsa och kanske känna sig mindre ensamma. Sedan var det ju stor terapi för mig att skriva av mig, och sedan var det enklare att låta folk läsa om mig och min sjukdom än att stå öga mot öga och berätta.

Jag hade först 2 bloggar, en ren mammablogg och en blogg om mig och min sjukdom. Men med tiden och att jag blev bättre, flöt de två liven ihop till ett och jag slog samman bloggarna.

Nu kan mina inlägg handla om allt möjligt, allt från de mörkaste djupa och jobbiga tankarna med ångest, till de ljusa med lycka och välbefinnande. Jag kan själv ibland känna att det kan bli lite snurrigt, men sedan är det ju ändå främst mig själv jag skriver för, och tycker människor om att läsa min blogg blir jag bara glad!!