Vaknar mitt i natten och sängen är tom, igen. I ett förvirrat ögonblick tror jag att jag är ensam, men så hör jag snarkningarna ifrån vardagsrummet och kommer ihåg att det är OS...
Jag har slutat med att gå upp mitt i natten för att putta på Joacim och berätta för honom att han sover på soffan, vill inte offra min uppvärmda säng för det. Och sedan brukar det ta ungefär ett halvår innan jag somnar om igen efter jag gjort det.
Jag är van vid att sova själv. Men idag blev jag riktigt arg på Joacim, fast det var för tidigt för mig att öppna munnen och tala flera ord på raken i morse. Halv sex i morse ringde hans mobil, och strax efter ringde hans väckarklocka, båda två i sovrummet. Meeeeen... Joacim sov som en liten bebis på soffan... Vilket varken jag eller Liam gjorde längre. Liam vaknade av klockorna och ville ha gröt, vi hade ingen gröt så han fick macka och yoghurt. Det vanliga bråket om vilken sked han skulle ha infann sig och efter cirka tio minuters drama-prince utbrott och flera morrningar från mig så fick jag i honom yoghurten. Slängde in Duck Tales i dvd:n och vi kröp ner i sängen.
Så idag har allt varit en stor protest från Liams sida. Till och med dagis reagerade på hans humör. Liam är inte en morgonmänniska så hans dag var säkert lika mycket förstörd som min för att vi vaknade så tidigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar