VÅRTRÖTT

Mobilens alarm kvittrar. Barnet rör sig oroligt i sömnen. Mamman reagerar inte, jo, hon vänder sig bort från ljudet och fortsätter att sova en djup sömn. Mobilens alarm kvittrar igen, och igen, och igen. Efter en halvtimma (minst) vaknar sonen och väcker mamman. Mamman inser då att det är väldigt bråttom, tvingar sig att skynda ur sängen, sätter igång tv:n åt sonen, bolibompakanalen, klär sig fort. Medans hon tar på sonen omatchande strumpor, för att hon hinner inte leta efter makan till den andra strumpan, säger hon till sonen "du får äta frukost på dagis idag".

Ja, så ser det ut för mig just nu. Jag är så trött. Varje vår är det samma visa. Kan inte få nog av sömn. Jag har många gånger funderat på varför jag har det just så här denna perioden på året. Kanske är det så som många säger att med våren kommer det en massa måsten? Jag vet inte.

Varje ledig helg jag har nu kommer att vara uppbokad. Vi har ett hus och trädgård som måste skötas, vi har ett landställe som måste vårstädas samt fixas i ordning så man kan vistas där under sommaren.

Kanske beror det också på all pollen? Ögonen kliar, näsan rinner och halsen gör ont från och till.

Jag gillar våren, det gör jag, inga tvivel om den saken. Men det plötsliga ljuset liksom sticker i ögonen. De långa dagarna som fylls av timmar man måste sysselsätta sig på. Barn som vill vara ute, så man inte hinner med det som måste göras inne.

På vintern mår jag som bäst. Jag trivs med kyla, snö och mörker.

Kanske jag ska ägna mig själv åt lite mer "mindfullness"? Acceptera att så är det just nu. Stanna upp i allt och bara vara där just i den sekunden? Det blir som en ny sak för mig. Våren med "mindfullness" har jag aldrig testat innan. Kanske det är dags nu?