Börjar mer och mer tro att Liam lider av tvångstankar. Kanske dumt av mig att tro och det är säkert ingen fara, men ack så irriterande!
Liam luktar på allt. Och då menar jag verkligen allt. Som imorse så strök han sitt finger mot min mun, och sedan luktade han på det. Kramar han en, så luktar han ljudligt på en. Leker han med sina bilar, luktar han på dem innan han kan leka. Ska han sova, så luktar han på kuddarna. Han luktar på allt, pennor, kläder, leksaker, mig, maken och så vidare. Nästan så fort han tagit i något luktar han på sin hand.
Saker kan lukta underbart eller äckligt. Luktar de inget så är han tyst. Värst är det om det skulle lukta äckligt, då utbryter det panik här hemma.
Vad ska man göra åt ett sådant här beteende? Ska man ignorera det och hoppas på att det går över? Eller ska man tjata tills han slutar? Eller ska man helt enkelt kolla upp varför han håller på så här? Jag menar, beteendet funkar ju nu när han är såpass liten, men om det håller i sig och han blir äldre blir det ju lite creepy...
Tar gärna emot svar!
Strunt i det det går över, jag var precis likadan som liten, luktade på precis allt, och luktade på allt som alla andra hade oxå. Skulle lukta på pappas whiskey en gång när jag var två å var för hastig så jag stötte emot den och fick den i munnen istället, kanske därför man är som man är:)
SvaraRaderaHär ska det också luktas på allt!
SvaraRaderaAllt i från min ansiktskräm, deras "rumpsalva" till leksakerna ...