5 juli 2011

Det är min kille det här


Liam är så stor nu så jag tar inte automatiskt honom i handen när vi ska någonstans, oftast vet han var vi är på väg och hittar själv. Han får gärna hoppa i förväg eller undersöka saker på vägen och hinna upp oss senare. Men något vi alltid har varit noga med är att han ska hålla handen när vi går över vägar. Så varje gång vi kommer till en väg och ska gå över kommer det en liten hand inkrypandes i min. Sedan glömmer han ofta av att han håller mig i handen och jag tar varje tillfälle i akt att njuta av att han faktiskt inte är såååå stor ännu, och påminner honom inte om att han får släppa om han vill!


Follow Mamma Mailan, ytterligare en jävla mammablogg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar